Om tiden kunde stå stilla......

så vore det en återkommande event hos vår lilla familj, åtminstone om det var upp till mig. Vi har precis rundat en 5-års födelsedag och det känns som om tiden, månaderna och till och med år sipprar mellan fingrarna.......

Hur skall man kunna minnas allt när det försvinner så fort, jag har redan glömt känslan av de helt små kropparna och nu är jag rädd för att glömma alla de härliga kommentarerna, alla fantastiska kärleksförklaringar (Max är bra på att tala om hur mycket han älskar:-) de blöta pussarna, fnissanfallen, de kvällsliga busen i sängen, Max som med tydlig stolthet skjutsar Oscar in på sitt dagis i rullstolen, de långa samtalen Oscar har om morgonen (som man inte helt förstår men som är mycket undehållande och berättande), känslan av nå´n

som kryper upp i end famn och nästan in i en när det är dags att gosa lite.

Födelsedagen var hur som helst en mysig dag helt i enighet med födelsedagsbarnets önskemål, besök i simhall, pommesfrites å burgare, glass med maränger å presenter såklart.

Max på väg till "färjabåten" och en kollovistelse hos mormor å morfar, det kunde inte gå snabbt nog att komma iväg......

Den där Dr Virot

har satt skräck i mitt barn.......Igår på myofascial-special-craniosacralbehandlingen :) började Oscar gråta obehärskat (vilken sker mycket sällan) så det var 350:- för nix å nada, han grät alltså innan han landat på brixen. Ikke röra för behandlaren, det ville han bara inte.....ute på gatan igen satt den lille parveln i sin rullstol och vevade med sin lilla hand tills han hittade min. Vi gick/rullade därifrån hand i hand och jag lovade mig själv att lyssna på honom, inga behandlingar mot hans vilja, han har uppenbarligen fått nog av detta för en tid framöver.

Annars har vi rundat en tredje dag på 800 meter, nytt personbästa på 880......bra jobbat Oscar, farfar å Steffen!!!

Max är änu på kollo och det är ju inte utan avund man hör dem förbereda firandet av midsommar i mekkat för detsamma, som vanligt i förväntat regnväder men ändå.....
Vi andra befinner oss ju i ett land utan kultur, eller nja man skall kanske säga med en annan bara, en hednisk.....:-) här bränns det bål på midsommar, bål med dockor klädda som häxor i.....å så käkar man korv med pinnbröd, ja ni hör ju.

Trevlig midsommar till alla, hoppas förresten det regnar mindre i Onsala i år, förra året byttes romantiska klänningar till gummistövlar och haglöfs, kan ju också vara snyggt bara inte så romantiskt.

Kram // Mia

Lite dit å lite dat

Idag har Max åkt till mormor å morfar på sommarkollo......mamman undrar ju såklart hur det skall gå, men sonen strålade av lycka vid överlämning så det skall väl gå fint. I sin egenhändigt packade rygga hade sonen medbragt ett stycke "fejajjibil, en fjäck jallybil samt en mejcedes", den ömma modern smög över en av henne packad rygga till mormodern innehållande kalsonger och annat kul......

Oscar slammade annars stort igår och kammade hem 800 meters krypning.
Imorgon skall vi på en "behandling" hos en myofascial-specialist, en sådan jobbar med craniosacral terapi samt med bindväv, mon det kan lösa upp ett stelt höftparti med en god omgång bindvävsmassage......det låter ju bra ialla fall.....

Hej,hej // Mia

Belive it or not!!

Men den nya lagen om hemmatræning (Doman/FHC/ABR) ær klubbad i Danmark!!

:-))))))))))))))))))))))))

Det går som smort.....

Om det ännu är nå´n som läser med kan jag informera om att vi nu hunnit trilla in i en vardagslunk igen, med allt vad det nu innebär. Vissa (läs Finn) tycker att det bara är toppen att vara hemma igen medans andra tidvis kan tycka att det är småjobbigt att stå ensam med krypning, glutenfri mat, masker och annat. Krypningen går annars enligt plan, vi ökar med ca 40 meter per vecka inför sommarens evaluering med amerikanarna och kör just nu ca 700 meter per dag. Målet på 800 dagligen kan helt klart uppnås men dock inte hinnas etableras som vana.....:-) Vi glädjer oss vansinnigt åt att höra vad våra nya mål blir och hur Oscars framgångar värderas. Rapport ges såklart å det snaraste efter mötet som avhålls i slutet av vecka 29.

Nåväl, värmen har vi ju inte behövt sakna sedan vi kom hem, däremot saknar, åtminstone jag, de väldigt få måsten som vi levde med, tiden till att bara vara, maten och såklart priserna på denna, puha vi käkade ute härom kvällen, inget man gör till en vana direkt.

Max funderar lite smått på extensiella saker som till exempel vad/var hemma är, varför vi inte bara kan åka till sommarhuset på Samui en eftermiddag och varför vattnet inte är så varmt.
Killarna verkar annars trivas fint, vi har skapat en minidubbelsäng till dem och deras vana trogen busas det en del innan de somnar, vi låter dem hållas och glädjs åt det så länge det varar.
Vi läser en hel del "Nicke Nyfisen" just nu, Max nya favorit och den är ju kul bara på grund av namnet, hi,hi....

Hm, bilder följer en dag då nätet är mer samarbetsvilligt än idag. Appropå samarbete så liknar vårt hus ännu sju svåra år, tanken på "andren metoden" dyker onekligen upp:-////


See you all // Mia