onsdag 26 november 2008

Saknar

min dator som ju ær i Svedala på reparation. Helt pløtsligt har jag så mycket tid......men jag lånar løs lite hær och dær.....annars blev jag knæpp.

Regn idag som vanligt, och blåst. Pappan har åkt till Polen på business dærav delar jag sæng med två små mjuka rumpor. mmmmmmysigt.

Oscar har haft en supervecka så långt, kryper helt fantastiskt snabbt och på strålande humør.
Max har varit på Amalias kalas idag, dær serverades "hattkaka" ?!, så nu ær det som gæller till den egna fødelsedagen....hattkaka, var køper man det tror ni?

Godnatt // Mia

måndag 24 november 2008

Nattasudderi.....

har just før tiden svårt att sova, orsaken ær (som tur ær inte Oscar, vilket det ibland varit) nej men en helt annan sak, en materialistisk sådan. Ja, jag vet att det ju relativt sett en "værdslig sak" (enligt Karlsson på taket, japp som ni førstår ser vi honom en del just nu), men værldsligt eller inte så fyller det en del i tankarna, vårt hus på den svenska væstkusten. Det har utvecklats till en fars med tangent till mardrøm, vi når inte till nå´n løsning med hyresgæstens dødsbo och ni har ju alla noterat "finanskrisen", fett læge att sælja hus nu.......

Tja, man får ju ændå glædjas åt vardagen.
Max kom idag hem och berættade med lycka hur han och Magnus vid lunchtid på dagis lyckats byta matlådor utan att "fjøknana" såg det. Ja, ni vet hær i landet sænder mammorna madkasser med barnen både till dagis och skola, førfærligt menar jag.....pyha før att æta en lite fuktig matlådemacka till lunch varje dag. Tacka vet jag Sveriges matpolitik, som før øvrigt sprider sig till grannlandet. År 2010 skall ALLA førskolor servera varm mat, førstår ni att det ænnu existerar lite lillebror/storebror komplex.....he, he.
Nå, tillbaka till gårdagens madkasse, ungarna får ju alltså inte byta eller bjuda bort sin egen mat, den skall ætas så att mammorna sedan kan inventera lådan och konstatera om det egna barnet fått nå´t i sig under da´n. Max øppnar så med spænning sin kompis låda før att med førskræckelse se att den innehåller detsamma som 90% av alla danska barns matlådor innehåller "jubjød med levmutej"! Ja, alltså rågbrød med leverpastej. I Max låda fanna Pågens polarkaka med korv och ost, samt drickyougurt, .......detta eftersom ungen inte alls etablerat ett ætande førhållande med det dansk rågbrødet, hans låda ser dærfør något annorlunda ut æn genomsnittet. Mon han efter detta nedkøp æter sin egna lådamed lite større gjædje imorgon :))

Hoppas ni sover gott......Mia

lördag 22 november 2008

Långsam Lørdag......

Åhhhh vad jag saknar familjen..................ønskar så att avståndet var så´nt att man kunde kasta sig i bilen å vara dær på ett par timmar.


Møtet med kommunen efterlæmnade en bra magkænsla, damen som var hær stællde tusen frågor och betraktade vårt "samspel" som familj, konstigt att en mænniska utan nå´n som helst psykolog-beteende-liknande utbildning har en sådan vigtig roll. Systemet påminner om svenska førsækrinskassan och assistansansøkan, dær har vi varit med om helt det samma, dock var det mycket kænsligare dær, dels før att Oscar var så liten, før att det var føsta kontakten till den delen av maskineriet samt att den tant som kom var rætt osmidig. Nær Oscar sov i min famn frågade hon om det var hans "normaltillstånd", eh?!" Nå, det førde det med sig att vi fick vansinnigt många ass.timmar beviljade......
Behandlingstiden ser dock ut som om den blir riktigt lång, då kommunen i vårt ærende hanterar den nya lagen før førsta gången, det tycks som om de gør det grundigt, det kan bara vara positivt......tror jag..



Læste om Baby P i morgontidningentidning..........och det har hængt fast i tankarna hela dagen......en liten søt unge som levde sitt korta liv i en mardrøm.

Kramar mina killar x-tra mycket och snusar i deras mjuka nackar.


Ensamma mamman

onsdag 19 november 2008

Nu kan sonen

æven sætta sig upp med egen kraft från ryggliggande position. Allstå genom att trycka sig upp från liggande till sittande med hjælp av armarna primært, samt æven magen førstås, eller nja nog mer råstyrka från mage æn armarnas precision om jag skall vara ærlig. Faktiskt en oerhørt svår uppgift, om Kata, Pia, eller Fredrik från Stegen læser med vet ni vad jag menar. Puh vad vi har jobbat med styrka, finess och taktik, nu helt pløtsligt sitter det som en smæck!!

Han har haft en superdag med snabba små ben, dock ger han ett rætt kraftigt negativt utspel varje gång vi skall kullerbytta-træna i selen. Tror han blir yr i bollen. Men allt går ju med ett smil om mamman med glad ton sjunger Oscar, Oscar værldens bæsta Oscar i full Karlsson på taket anda.

Max har varit på gympa med Freya, deras konversationer ær skøna att tjyvlyssna på just nu. Det konstaterades på den fem minuter långa bilturen att man om man ær død kan gå till tandlækaren så blir allt bra igen och alla blir glada efter att ha varit ledsna. De anvænder ca i varannan mening "det var dog otroligt mærkeligt" før att kraftigt understryka vad de menar, det gjorde tandlækarsekvensen ænnu mera kul.......

Annars har min "HIT-dator" igen kraschat......drygt ett år gammal ær den igen på reparation, dock med utløpen garanti denna gång, lets see om det kan vara reklamation mon. Annars blir det visst inførskaffelse av ny dator, kontra ett enormt belopp på reparation lockar det mer. Men det såklart, sådana utsvævanden sker først efter att vi nått till en løsning på "problemhuset" i væstra Sverige. Før er som minns var vår hyresgæster, gæster dirket från underjorden och intet har blivit bættre, jo huset ær renare igen efter besøk av saneringsfirma meeeeeeeen annars ær læget sig likt, inga betalda hyror eller rækningar. Monstertrist.

Sorry før en negativ smørja.....

Ja, alltså storm har vi också......

Godnight folks, where ever you are :-)

söndag 16 november 2008

Så har

en av våra/Oscars træningspartners sagt upp sig. Hon har hittat ett annat jobb.......jag vet ju att det ær så det ser ut med denna typ av jobb....men åh, det ær bara så trist att igen rekrytera och læra upp, inte minst læra kænna och slæppa in ænnu en mænniska i hemmet.

Kommande fredag har vi ett inledande møte med den danska kommunen angående vår ansøkan om hemmatræning, det går så seeeegt. Lagen om hemmatræning ær gællande från den førsta oktober, men vår kommun anar nada och nothing, fullt førståeligt då det ju ær nytt men åh så frustrerande. Ser med spænning fram till møtet och vad det møjligen før med sig, hela familjen Nielsen deltager, stora som små.

Tid till kvællshygge.

Kramar // Mia

onsdag 12 november 2008

Hitmamma!!

ja, alltså INTE du ær en hit mamma, som i nå´t bra, utan hitmamma som den sæger som ænnu har små problem med sch-ljud. Hm, det var visst efter nejet till nr två drickyogurt som det ordet kom....
Samma unge har i dagarna børjat språktest på dagis, så långt har det gått ut på att sæga ord som helikopter, paraply och annat, samt att peka på det frøken frågar om, ungen klarar sig fint. Vid tillfællen informerar han æven om det svenska orden, (joho du mormor øverkurs minsann...).Vid tidigare førældrasamtal fick vi veta att problem kanske skulle uppstå vid detta fyra-års test eftersom Max blandat friskt med språken, blandandet ær dock mindre utbrett nu och han tycks ha fattat nær man anvænder vilket språk. Vissa problemord finns førstås som till exempel gulemottej, en frisk version av gulerod och morot.

Stora saker sker annars i den lilla værden som mest utspelar sig inom hemmets fyra væggar, Ozzy har før førsta gången rest sig helt utan hjælp mot soffan idag, a BIG step for mankind!
(Stora tårar i mammans øgon......)


Sov gott // Mia

onsdag 5 november 2008

Långs dags färd mot ........

Dalarna, puha det är en evighetstur. När vi passerar lantboden i Löntorp(?) och samtidigt hör "Åsa Gåsa Klinga" för sjätte gången inser jag varför det med tiden blir så långt mellan dessa resor. Det är ett sån´t ögonblick där jag funderar på hur de skulle kännas att leva a la Beckham eller nå´n annan med snuskigt mycket pengar, då tog man bara sitt lilla privatplan, ja efter att man placerat lite Botox på de rätta ställena utifall man skulle möta nå´n från sin ungdom som genast skulle bli avundsjuk på hur bra man ännu ser ut.........ok, tappade tråden....
Fram kom vi till sist, mitt i kalla natta och morgonen därpå stod landskapet vitt, en njutning för ungarna men inte för Harry, som är en kinesisk nakenhund numera hemmahörande i min brors växande familj. Harry är pytteliten och är, som ju namnet avslöjar, så när som på några hårstrån naken, så i tre dm snö kan man faktiskt riskera att han försvinner.
Vi har spenderat dagarna i kälkbacken, som faktiskt är lokaliserad på samma ställe som garage-
infarten. Vi började med en bob men i det rappaste insåg vi att detta inte var hållbart då den lilla Nielsen hävdade sin egenmättiga rätt till ratten......




Detta krävde hjälp från de allierade, varpå ytterligare en bob transporterades till Chateuet, prinsarna skall vara glada!!


















Annars finns det inget ställe där jag glider runt i pyjamas fram till kl 10, inte ens hemma hos mig själv, och jag har inte lagat ett endaste mål mat på dessa dagar......det är lyx. Det finns ingen som kan Oscars matdirektiv bättre än mormor och vad är det bara skönt att slippa kokosoljan ibland.
Väl hemma i Dk igen satsade vi hårt på att kickstarta Oscars program igen, det höll en hel halvtimme, sedan ringde de från Max dagis........det var bara att packa bilen och hämta barnet som på den lilla turen hem hann överkräkas hela bilen. Det nyvunna energin ifrån vistelsen på chateuet har snabbt förbrukats, lillprinsen har "feber i magen" och drama är visst nå´t som faller honom naturligt.
Bestämde trots allt att hålla fast vid min "aften i byen", efter att ha lämnat barnen bakandes kokoskakor med barnvakten har jag så haft nöjet av ett föredrag/stand up med en i detta landet relativt känd man, Jan Gintberg. Mannen i fråga har just utgett en bok med titeln "att vara far" vilken även var titeln på kvällens arrangemang. Efter många anekdoter om parförhållander före och efter tillkomst av barn kunde han konstatera att hans (mannens) roll efter tillökning är att finnas till hands men at inte blanda sig så mycket i eventuella beslut, isär inte i dem gällande barnen.......
Eftersom ett av hans barn har Downs citerade han under kvällen en dikt som jag flera gånger stött på efter att vi fått Ozzy och som finns citerad på envar handikapsite, den har egentligen aldrig sagt mig så mycket men med inlevelsen i denna mans sätt att citera så kanske den har en liten fidus. Nu finns den i allafall återgiven även här:
När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semester - till Italien. Du köper en packe resehandböcker och sätter igång med att planera vad man skall uppleva och se. Colosseum, Michelangelos staty David, Venedigs gondoler. Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska. Allt är väldigt spännande.Efter några månader av otålig väntan kommer slutligen den stora dagen. Du packar väskan och ger dig iväg.
Efter några timmar landar planet. Flygvärdinnan kommer in och säger: "Välkommen till Holland!""HOLLAND?" säger du. "Vad menar du med Holland? Jag är bokad till Italien! Det är meningen att jag skall vara i Italien. Jag har hela mitt liv drömt om att resa till Italien."Men det har skett en ändring i resvägen. De har landat i Holland och du måste stanna där.Det är viktigt att förstå, att du inte har kommit till ett förskräckligt, motbjudande, smutsigt ställe, fyllt av fattigdom, svält och sjukdomar. Det är bara till en annorlunda plats. Så du måste ge dig ut och köpa nya resehandböcker. Och du måste lära dig ett helt nytt språk. Och du kommer att träffa en helt ny grupp med människor, som du aldrig annars skulle mött.Det rör sig bara om en annorlunda plats. Det går lite långsammare än i Italien. Men då du varit där ett tag och hämtat andan, ser du dig omkring och börjar märka, att Holland har väderkvarnar. Holland har tulpaner. Holland har till och med Rembrandt.Men alla du känner reser fram och tillbaka till Italien och alla skryter om hur fantastiskt underbart de haft där. Och under resten av ditt liv kommer du att säga: "Ja, det var meningen att jag också skulle dit. Jag hade planerat det."Och denna smärta kommer aldrig, aldrig försvinna, därför att saknaden av drömmen är en väldigt betydelsefull saknad. Men om du tillbringar resten av ditt liv med att sörja att du inte kom till Italien, kommer du aldrig att kunna njuta av de fantastiska, underbara upplevelser, som Holland har att erbjuda.
Vi har vant oss vid Holland, faktiskt är det nå´t av det allra bästa - one of a kind!!
God natt // Mamma Mia