Tomten kom också

till Viborg, här kallas han dock "julemand" och snackar danska. Max funderar en del omkring logistiken runt detta, är det en och samma tomte som i Dalarna, eller finns det flera....?
Den kvicke noterar at julemanden utöver att hålla en glad unge i famnen (Oscar har till sin glädje fått ännu en film) också håller i en "juleöl". I Dk finns inget tillfälle där en "bajer" inte passar in, man undrar ju om det är därför som danskarna i olika, mer eller mindre, vetenskapliga studier gång pekas ut som det mest lyckliga folket i norden......kortast livslängd har de också, ja alltså det behöver ju inte ha med saken att göra, bara en sak jag noterat...

Idag har vi börjat skala pyntet av julgranen, den skall ut i morgon. Med en anseelig höjd på omkring tre meter fälls det en del barr. Dekoreringen av den skall dock visas, bilden till vänster visar beklädningsfrekvensen från ca en meters höjd och uppåt medans bilden till höger är tagen på den höjs som passar 3-4 åringar allra bäst.

Annars har julen varit precis så som den skall vara, firandes med en hel del mat med familj och vänner. Jag har såklart saknat skinkan, jansson och sillen, and blir ju aldrig nå´n favvo. Kalle och co såg vi dock kl 15 med munnen full av knäck, så lite svenskt klämms in i allt den danska.

Idag den 27:e längtar jag efter vardag igen, efter ett par omgångar vattkoppor, en knapp vecka i dalarna följt av juldagarna känns det som om vi skall igång med träningen igen. Mitt samvete gnager, det är den stora nackdelen med Oscars program, det känns aldrig som man gör det bra nog och så lite som vi uppnått i december.......men en klok mamma som också tränar med sitt barn sa för nå´t år sedan (när jag klagade över tidsbrist) att hon ibland brukade tänka att en dålig "träningsdag" är så mycket bättre än hur en typisk dag såg ut innan vi gick igång med detta projekt. Det hjälper en aning.......men NU får det vara nog, det är måndag i morgon, en ny vecka börjar.

Känns annars som om det nya året kan gripas en med en energi som det var längesedan jag hade. Faktiskt nog en del år sedan.

Positivt, roligt och skönt.

Vi ses:-)

oj, oj,

idag har vi haft den första dagen på de senaste gott och väl 14 dagarna med fullt träningsprogram. Vattkoppor och några dagars slappande hos mormor och morfar efter det har satt sina spår, en tröööött kille. Men fy skam det som inte ger nå´t gott med sig, killen står superfint i stegen och halva alfabetet har glidit förbi som en dans idag, kanske bra för både kropp och huvud (själ??) med en långvila.

Har annars haft förmånen att handla julmat idag, känner mig smått skräckslagen över att julen i år skall avhållas hemma hos oss med DANSK julmat only......
Alltså and, flæskesteg og brune kartoffler, tja jag har ju smakat det förr, aldrig lagat det.
Saknar svärmor. Hjälper ju inte så mycket att svägerskan kommer imorgon, hon kokar liksom ägg i en äggkokare....
Mötte dock en trevlig tant som gav tips om storlek på and, fyllning till densamma och lite annat smått å gott, därmed skulle det mesta vara införskaffat, så även den helt riktiga sorten äpplen att basera nämnd fyllning på. Need I say att handlingen tog sin lilla tid, men tanten var trevlig, det var hon.

Jamen i år

gjorde vi det äntligen, firade bröllopsdagen ordentligt, bara vi två...... med en heldag i : http://safsen.se/info.asp/id/201010

En kodak-moment-dag, just precis det.

Snögubbar i långa banor,

Max å mormor bygger en traditionell gubbe, en så´n som har "gulemottsnäsa" å hatt.

När morfar kom hem från jobbet startades en seriöst "snöbullskrig" efterföljt av skapandet av ännu en gubbe......

Har hört att det finns nå´t som kallas kiss-och bajs ålder med tillhörande intresse för kissmaskineriet , jag var dock inte klar över att den åldern sammanfaller med 60-års åldern........

Tomten kom tidigt i år.....

punkt nr två på önskelistan är härmed upfylld. Huset såldes igår!
Dock med en lägenhet i byte......

Nåja, vi jublar ändå, en ny sitauation ger nya krafter........nå´n som behöver boende i Göteborg by the way??

Va´re nå´n som sa´ "skoldkopper"??

Nu är det storebrors tur, såklart 10 gånger värre än lillebror......koppor inne i mun, öron, ögon, under fötterna, på tungan....
Som vanligt klarar han det fint, han kliar såklart, men inget pyller här inte :-)

One can ALWAYS do it better.......

Vi har varit på date med delar av teamet från FHC, dvs angående Oscars träning. Inte så spännande då det rörde sig om medical examination, som Oscar passerar strålande utan nya kommentarer, samt nutritionsdamen som håller koll på dieten. Resten av teamet, dem som egentligen lägger programmet träffar vi först i mitten av januari.

Nå, men konklusionen hos "den där" dietisten var att Oscars diet innhåller ALLT för mkt. socker (läs frukt) samt stärkelse...så på trots av uteslutande av gluten, casein/laktos, jäst, minimum intag av socker, food combining fick vi slag på fingrarna. Vi skall strama upp oss en smula mer because you can AAAAAAAALWAYS do it better, utesluter från nu hälften av fruktintaget samt i princip all stärkelse.

Kvar i Oscars kostcirkel finns nu kött, kött, kött, fisk, grönsaker, oljor och vissa nötter.

Om vi tycker det är småtrist omväxling i kosten.......nej inte alls......

Måste förresten bara kommentera en skarp iakttagelse, alltså, henne dietisten lever ju som hon lär (säger hon), kan man bli mer eller mindre småknubbig av ovanstående diet tror ni, så måste hon mer eller mindre dricka oljor som jucie, eller vad...?? Låter snubbigt....

Nu kan vi slåss tillsammans!

Som tur var hann sonens prickar gå på retur lagom till den efterlängtade DAGEN. Som firades enligt konstens alla regler, väckning med levande ljus och sång, ett berg med presenter som revs upp i en hejdundrande fart, för att följas av "bollar og kakao", det sistnämnda mest för mammans å pappans skull.

Upp packades en riddarborg, såklart med tillhörande riddare, diverse lego, pc-spel, en "piderman-väska" som med stolthet nu bärs med madpakken till dagis, samt lite ¨star-wars-laser-dome svärd och andra småting.......

Dagisgruppen var inbjudna på kalas, hela 20 ungar varför golvet fick bli till bord. Fungerade fint med så små kroppar och korta ben, farfar blev dock stående under hela kalaset. Efter att 4-åringen tagit sig tid till att gömma undan en del av de nya skatterna (som alla andra barn allstå inte skulle få glädjen att leka med) stod vi klara, med laser-dome-ljus-ljus svärd och allt.

Först lektes det så stilla, sedan var det pasta, korv å frukt, sedan lektes det mindre stilla och så kom farfar med den för Max traditionella donuttårtan (pedagogerna beundrande den svenska tårttraditionen....vi lät dem hållas i den tron....) och till sist lektes inte alls stilla. Pedagogerna log i mjugg när de kastade en sista blick in i lekrummet innan de troppade iväg till dagis igen.

Bussen missade de dock eftersom Magnus hann springa bort och Amalia hann ramla och bryta armen, detta under de knappa 50 meter som skulle tillryggaläggas mellan hus och buss.

Det var en lycklig unge som filosoferade över presenterna vid läggdags, " Wow, nu kan vi äntligen slåss tillsammans mamma"

Fick ett mail

dær nå´n menade att jag kanske borde vænda mig till en annan kælla med min førsta ønskan på listan från igår. Det kan man ju tycka, men gud (ursækta....) skall veta att jag redan har testat, sådær ett par miljoner gånger........framgången uteblir.....

Kan annars meddela att ALLA julklappar ær køpta, inslagna och undangømda. Uppgiften i år var rætt enkel då vi æntligen trumfat igenom att vi vuxna inte ger varandra presenter dvs. den enda butik som skall avlæggas besøk ær Toys r Us, vilket gjordes igår.
Det var dyrt.

// Mia

Snælla tomten.....( eller Finn och mamma)

jag ønskar mig:

1: en talande gående unge, i den ordningføljden, under 2009.

2: en løsning på vårt væstsvenska hus

3: en long lashes mascara från Rimmel

4: ett par læckra jeans


// Mia

Julen ær i antågande

och vi har pyntat som galningar, jag blir mer å mer corny før varje år som går. Før några år sedan kunde det inte vara før lite jultingeltangel, nu kan det inte vara før mycket, vi fullkommligen frossar i nissar, kulørta kulor, amaryllis, små ullhjærtan. Vackert, tja inte vet jag, men julmysigt det ær det!

Med julandet kom dessa......."skoldkopper", in Swedish, vattkoppor. Bilden visar Max vackra mage, han har många på hals, huvud och bål men tar det fint. Såklart hemma från dagis meeen energin felar inget, tidigare idag hammrade det førfærligt inne på grabbarnas rum varpå jag sticker in huvidet før att kolla vad som står på. Det vara bara Max som lade pussel, de bitar som inte passade hammrades resolut på plats.....

Oron ær stor før det hær med den stundande fødelsedagen, hinnar prickarna gå bort, kan dagis komma på kalas......følj den spænnande fortsættningen.

Oscar trænar på med sin vanliga glædje, han har æntligen greppat konceptet kurragømma, så det roar vi oss en del med

Hær letas det ivrigt efter mamman som smart som hon ær gømt sig BAKOM kameran.......

Vi har också så smått børjat gå några stræckor om dagen under stegen, går sådær, men så ær det alltid. Gossen skall liksom ha lite tid till att greppa vad det ær han skall gøra, har dock på kænn att han greppar denna øvning snabbt. Vore tacksamt eftersom man liksom hukhoppar fram under stegen och hjælper honom till rætta, drygt, men alltså jag brukar bara tænka på hur drygt/trist Ozzy ibland måste tycka att det ær, så kan man lite igen :-)

Med økad gåtræning intensifieras balanstræningen, man kan konkludera att lillebror tycker det ær roligare æn storebror.

Två slappa killar, detta ær før Oscar højden av mysigt!!

Det var allt før denna gång, på återseende nær jag igen lyckats tjata till mig ett lån av tonårsgrannens bærbara.....

C YA // Mia

Saknar

min dator som ju ær i Svedala på reparation. Helt pløtsligt har jag så mycket tid......men jag lånar løs lite hær och dær.....annars blev jag knæpp.

Regn idag som vanligt, och blåst. Pappan har åkt till Polen på business dærav delar jag sæng med två små mjuka rumpor. mmmmmmysigt.

Oscar har haft en supervecka så långt, kryper helt fantastiskt snabbt och på strålande humør.
Max har varit på Amalias kalas idag, dær serverades "hattkaka" ?!, så nu ær det som gæller till den egna fødelsedagen....hattkaka, var køper man det tror ni?

Godnatt // Mia

Nattasudderi.....

har just før tiden svårt att sova, orsaken ær (som tur ær inte Oscar, vilket det ibland varit) nej men en helt annan sak, en materialistisk sådan. Ja, jag vet att det ju relativt sett en "værdslig sak" (enligt Karlsson på taket, japp som ni førstår ser vi honom en del just nu), men værldsligt eller inte så fyller det en del i tankarna, vårt hus på den svenska væstkusten. Det har utvecklats till en fars med tangent till mardrøm, vi når inte till nå´n løsning med hyresgæstens dødsbo och ni har ju alla noterat "finanskrisen", fett læge att sælja hus nu.......

Tja, man får ju ændå glædjas åt vardagen.
Max kom idag hem och berættade med lycka hur han och Magnus vid lunchtid på dagis lyckats byta matlådor utan att "fjøknana" såg det. Ja, ni vet hær i landet sænder mammorna madkasser med barnen både till dagis och skola, førfærligt menar jag.....pyha før att æta en lite fuktig matlådemacka till lunch varje dag. Tacka vet jag Sveriges matpolitik, som før øvrigt sprider sig till grannlandet. År 2010 skall ALLA førskolor servera varm mat, førstår ni att det ænnu existerar lite lillebror/storebror komplex.....he, he.
Nå, tillbaka till gårdagens madkasse, ungarna får ju alltså inte byta eller bjuda bort sin egen mat, den skall ætas så att mammorna sedan kan inventera lådan och konstatera om det egna barnet fått nå´t i sig under da´n. Max øppnar så med spænning sin kompis låda før att med førskræckelse se att den innehåller detsamma som 90% av alla danska barns matlådor innehåller "jubjød med levmutej"! Ja, alltså rågbrød med leverpastej. I Max låda fanna Pågens polarkaka med korv och ost, samt drickyougurt, .......detta eftersom ungen inte alls etablerat ett ætande førhållande med det dansk rågbrødet, hans låda ser dærfør något annorlunda ut æn genomsnittet. Mon han efter detta nedkøp æter sin egna lådamed lite større gjædje imorgon :))

Hoppas ni sover gott......Mia

Långsam Lørdag......

Åhhhh vad jag saknar familjen..................ønskar så att avståndet var så´nt att man kunde kasta sig i bilen å vara dær på ett par timmar.


Møtet med kommunen efterlæmnade en bra magkænsla, damen som var hær stællde tusen frågor och betraktade vårt "samspel" som familj, konstigt att en mænniska utan nå´n som helst psykolog-beteende-liknande utbildning har en sådan vigtig roll. Systemet påminner om svenska førsækrinskassan och assistansansøkan, dær har vi varit med om helt det samma, dock var det mycket kænsligare dær, dels før att Oscar var så liten, før att det var føsta kontakten till den delen av maskineriet samt att den tant som kom var rætt osmidig. Nær Oscar sov i min famn frågade hon om det var hans "normaltillstånd", eh?!" Nå, det førde det med sig att vi fick vansinnigt många ass.timmar beviljade......
Behandlingstiden ser dock ut som om den blir riktigt lång, då kommunen i vårt ærende hanterar den nya lagen før førsta gången, det tycks som om de gør det grundigt, det kan bara vara positivt......tror jag..



Læste om Baby P i morgontidningentidning..........och det har hængt fast i tankarna hela dagen......en liten søt unge som levde sitt korta liv i en mardrøm.

Kramar mina killar x-tra mycket och snusar i deras mjuka nackar.


Ensamma mamman

Nu kan sonen

æven sætta sig upp med egen kraft från ryggliggande position. Allstå genom att trycka sig upp från liggande till sittande med hjælp av armarna primært, samt æven magen førstås, eller nja nog mer råstyrka från mage æn armarnas precision om jag skall vara ærlig. Faktiskt en oerhørt svår uppgift, om Kata, Pia, eller Fredrik från Stegen læser med vet ni vad jag menar. Puh vad vi har jobbat med styrka, finess och taktik, nu helt pløtsligt sitter det som en smæck!!

Han har haft en superdag med snabba små ben, dock ger han ett rætt kraftigt negativt utspel varje gång vi skall kullerbytta-træna i selen. Tror han blir yr i bollen. Men allt går ju med ett smil om mamman med glad ton sjunger Oscar, Oscar værldens bæsta Oscar i full Karlsson på taket anda.

Max har varit på gympa med Freya, deras konversationer ær skøna att tjyvlyssna på just nu. Det konstaterades på den fem minuter långa bilturen att man om man ær død kan gå till tandlækaren så blir allt bra igen och alla blir glada efter att ha varit ledsna. De anvænder ca i varannan mening "det var dog otroligt mærkeligt" før att kraftigt understryka vad de menar, det gjorde tandlækarsekvensen ænnu mera kul.......

Annars har min "HIT-dator" igen kraschat......drygt ett år gammal ær den igen på reparation, dock med utløpen garanti denna gång, lets see om det kan vara reklamation mon. Annars blir det visst inførskaffelse av ny dator, kontra ett enormt belopp på reparation lockar det mer. Men det såklart, sådana utsvævanden sker først efter att vi nått till en løsning på "problemhuset" i væstra Sverige. Før er som minns var vår hyresgæster, gæster dirket från underjorden och intet har blivit bættre, jo huset ær renare igen efter besøk av saneringsfirma meeeeeeeen annars ær læget sig likt, inga betalda hyror eller rækningar. Monstertrist.

Sorry før en negativ smørja.....

Ja, alltså storm har vi också......

Godnight folks, where ever you are :-)

Så har

en av våra/Oscars træningspartners sagt upp sig. Hon har hittat ett annat jobb.......jag vet ju att det ær så det ser ut med denna typ av jobb....men åh, det ær bara så trist att igen rekrytera och læra upp, inte minst læra kænna och slæppa in ænnu en mænniska i hemmet.

Kommande fredag har vi ett inledande møte med den danska kommunen angående vår ansøkan om hemmatræning, det går så seeeegt. Lagen om hemmatræning ær gællande från den førsta oktober, men vår kommun anar nada och nothing, fullt førståeligt då det ju ær nytt men åh så frustrerande. Ser med spænning fram till møtet och vad det møjligen før med sig, hela familjen Nielsen deltager, stora som små.

Tid till kvællshygge.

Kramar // Mia

Hitmamma!!

ja, alltså INTE du ær en hit mamma, som i nå´t bra, utan hitmamma som den sæger som ænnu har små problem med sch-ljud. Hm, det var visst efter nejet till nr två drickyogurt som det ordet kom....
Samma unge har i dagarna børjat språktest på dagis, så långt har det gått ut på att sæga ord som helikopter, paraply och annat, samt att peka på det frøken frågar om, ungen klarar sig fint. Vid tillfællen informerar han æven om det svenska orden, (joho du mormor øverkurs minsann...).Vid tidigare førældrasamtal fick vi veta att problem kanske skulle uppstå vid detta fyra-års test eftersom Max blandat friskt med språken, blandandet ær dock mindre utbrett nu och han tycks ha fattat nær man anvænder vilket språk. Vissa problemord finns førstås som till exempel gulemottej, en frisk version av gulerod och morot.

Stora saker sker annars i den lilla værden som mest utspelar sig inom hemmets fyra væggar, Ozzy har før førsta gången rest sig helt utan hjælp mot soffan idag, a BIG step for mankind!
(Stora tårar i mammans øgon......)


Sov gott // Mia

Långs dags färd mot ........

Dalarna, puha det är en evighetstur. När vi passerar lantboden i Löntorp(?) och samtidigt hör "Åsa Gåsa Klinga" för sjätte gången inser jag varför det med tiden blir så långt mellan dessa resor. Det är ett sån´t ögonblick där jag funderar på hur de skulle kännas att leva a la Beckham eller nå´n annan med snuskigt mycket pengar, då tog man bara sitt lilla privatplan, ja efter att man placerat lite Botox på de rätta ställena utifall man skulle möta nå´n från sin ungdom som genast skulle bli avundsjuk på hur bra man ännu ser ut.........ok, tappade tråden....

Fram kom vi till sist, mitt i kalla natta och morgonen därpå stod landskapet vitt, en njutning för ungarna men inte för Harry, som är en kinesisk nakenhund numera hemmahörande i min brors växande familj. Harry är pytteliten och är, som ju namnet avslöjar, så när som på några hårstrån naken, så i tre dm snö kan man faktiskt riskera att han försvinner.

Vi har spenderat dagarna i kälkbacken, som faktiskt är lokaliserad på samma ställe som garage-
infarten. Vi började med en bob men i det rappaste insåg vi att detta inte var hållbart då den lilla Nielsen hävdade sin egenmättiga rätt till ratten......

Detta krävde hjälp från de allierade, varpå ytterligare en bob transporterades till Chateuet, prinsarna skall vara glada!!

Annars finns det inget ställe där jag glider runt i pyjamas fram till kl 10, inte ens hemma hos mig själv, och jag har inte lagat ett endaste mål mat på dessa dagar......det är lyx. Det finns ingen som kan Oscars matdirektiv bättre än mormor och vad är det bara skönt att slippa kokosoljan ibland.

Väl hemma i Dk igen satsade vi hårt på att kickstarta Oscars program igen, det höll en hel halvtimme, sedan ringde de från Max dagis........det var bara att packa bilen och hämta barnet som på den lilla turen hem hann överkräkas hela bilen. Det nyvunna energin ifrån vistelsen på chateuet har snabbt förbrukats, lillprinsen har "feber i magen" och drama är visst nå´t som faller honom naturligt.

Bestämde trots allt att hålla fast vid min "aften i byen", efter att ha lämnat barnen bakandes kokoskakor med barnvakten har jag så haft nöjet av ett föredrag/stand up med en i detta landet relativt känd man, Jan Gintberg. Mannen i fråga har just utgett en bok med titeln "att vara far" vilken även var titeln på kvällens arrangemang. Efter många anekdoter om parförhållander före och efter tillkomst av barn kunde han konstatera att hans (mannens) roll efter tillökning är att finnas till hands men at inte blanda sig så mycket i eventuella beslut, isär inte i dem gällande barnen.......

Eftersom ett av hans barn har Downs citerade han under kvällen en dikt som jag flera gånger stött på efter att vi fått Ozzy och som finns citerad på envar handikapsite, den har egentligen aldrig sagt mig så mycket men med inlevelsen i denna mans sätt att citera så kanske den har en liten fidus. Nu finns den i allafall återgiven även här:

När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semester - till Italien. Du köper en packe resehandböcker och sätter igång med att planera vad man skall uppleva och se. Colosseum, Michelangelos staty David, Venedigs gondoler. Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska. Allt är väldigt spännande.Efter några månader av otålig väntan kommer slutligen den stora dagen. Du packar väskan och ger dig iväg.

Efter några timmar landar planet. Flygvärdinnan kommer in och säger: "Välkommen till Holland!""HOLLAND?" säger du. "Vad menar du med Holland? Jag är bokad till Italien! Det är meningen att jag skall vara i Italien. Jag har hela mitt liv drömt om att resa till Italien."Men det har skett en ändring i resvägen. De har landat i Holland och du måste stanna där.Det är viktigt att förstå, att du inte har kommit till ett förskräckligt, motbjudande, smutsigt ställe, fyllt av fattigdom, svält och sjukdomar. Det är bara till en annorlunda plats. Så du måste ge dig ut och köpa nya resehandböcker. Och du måste lära dig ett helt nytt språk. Och du kommer att träffa en helt ny grupp med människor, som du aldrig annars skulle mött.Det rör sig bara om en annorlunda plats. Det går lite långsammare än i Italien. Men då du varit där ett tag och hämtat andan, ser du dig omkring och börjar märka, att Holland har väderkvarnar. Holland har tulpaner. Holland har till och med Rembrandt.Men alla du känner reser fram och tillbaka till Italien och alla skryter om hur fantastiskt underbart de haft där. Och under resten av ditt liv kommer du att säga: "Ja, det var meningen att jag också skulle dit. Jag hade planerat det."Och denna smärta kommer aldrig, aldrig försvinna, därför att saknaden av drömmen är en väldigt betydelsefull saknad. Men om du tillbringar resten av ditt liv med att sörja att du inte kom till Italien, kommer du aldrig att kunna njuta av de fantastiska, underbara upplevelser, som Holland har att erbjuda.

Vi har vant oss vid Holland, faktiskt är det nå´t av det allra bästa - one of a kind!!

God natt // Mamma Mia

Gravity Free.....

äntligen har selen från over there kommit. Åh vi har väntat. Ideén med denna är att Ozzy skall gunga, rotera, göra kullerbytor etc detta för att träna balans till att gå och stå. Spännande.

Nå båda ungarna gillar "gungan",Max till den grad att han var hemma från dagis en dag bara för att få vara Karlsson, ja alltså Karlsson på taket.....

Keep on swinging // Mia

Två nyklippta

änglar......vi har den lyxen att i vår bekantskapskrets ha en klippkunnig person som inte drar sig för hembesök. Härligt eftersom Ozzy har det med frisörer som vissa har den med tandläkare, skrikigt, gnälligt med viss desperation och rädsla .......med hemmaklipp går det som ni ser som en dans:-)

Hälsningar på en regnig, mörk och trist fredag.......

Men mamma den här rumpan.....

"sidder godt nok fast", var Max svar när jag häromdagen kommenterade att jag gärna också ville ha en sådan fin liten rumpa som han har....... Blandandet av språken blir rätt skön ibland.
Nå men sonen tyckte heller inte att min rumpa var så dum, jag kunde ju bara behålla den.......

Annars är det höst, mörkt å trist, det är snart precis ett år sedan som vi drog iväg till ett halvår i värmen.....gjorde det gärna igen!!

Vi marathonkryper idag, helt plötsligt går det som en dans, vi klarar målet till två-tiden idag gissar jag på. Ungen har blivit så stark av allt krypande, äntligen har även han utveckalt en söt liten rumpa, med muskler där det tidigare varit intet, byxorna kan äntligen sitta uppe :-))

Mehli, tack för kommentaren, kommer ni inte till Dk snart!!! Gästrummet står alltid klart.

Tillbaka till krypandet//

mamma Mia

Marathonkrypdagar...

gör äntligen skäl för namnet! Vi har två veckor i rad hamrat 1600m på vår marathondag, där vi enbart kryper inget annat. Eller ja det är ju Oscar såklart.......vi heppar bara. Känns skönt att igen nått ett uppsatt mål som en gång kändes sååååååå långt borta. Varje etapp gör att resan mot våra långsiktiga mål känns kortate och framför allt mer överkommlig och möjlig. Vi har som prio ett att jobba mot att Oscar skall börja prata, idag använder han ca 10 ord dagligen men det har stått stilla i ett par år på den fronten. Vi tror och hoppas att kapaciteten finns där, med ökad gåträning finns god chans för talutveckling, all fingers crossed :-) Såklart satsar vi också på ett självständigt gående, men den räknar vi bara som självklar eftersom Oscar redan nu är sk. superkrypare, he, he......

Annars har Max-Bertil visat dagis hur "ilsken" han kan bli. Ni som känner honom väl minns hans 3-års period med fasa......oj,oj så ARG en så´n liten människa kan bli, och blev ofta under en period. Detta utbrott grundande sig på att en pedagog på dagis inte helt fattade hur viktigt det är att ha en liten röd leksaksalfa med sig i ryggan på utflykten. Den fick helt sonika inte tas med på turen, med det resultat att heller inte Max åkte på utflykt......så kan hon fatta den kan hon :-)

H and K // Mia

Skor i långa banor....

Det är ju härligt att komma hem igen när tre grabbar hämtar en vid tåget........efterlängtad var jag visst :-))

Båda ungarna + mamman fick nya läckra skor, kolla in Oscars kängor. Campers förstås.......löjligt nog betalade jag glatt den förnäma summan de kostade och lämnade butiken med gåshud på armarna......det är sååååå svårt att hitta skor till Ozzy......Dessa är perfekta, ankelstöd, snörning OCH dragkedja, plats till inläggen samt snygga.

Max har ju som känt en förkärlek till skor, hans lykka var total när vinterskorna enligt hans egen önskan var "jöda". Han sov med både sina å Oscars skor och de är på till dagis every day.

Annars gav den lyxiga Köpenhamnsturen lite backlash, efter hemkomst inser jag att jag saknar Sverige faktiskt riktigt mycket......vänner, familj, språket......saknar också Göteborgs/Stockholms storlek, med det menat att det liksom finns en puls i större städer som uppenbart ger mig nå´t.

Känner mig en aning ensam med mitt minimala nätverk.....har ni hört låten som kör på radio hela tiden just nu "so lonely, oh so lonely......." nå nej, jag hör ju också på en annan kanal än de flesta av er, en dansk sådan......

Hugs and kisses // Ensamma mamman

Intet nytt att komma med.....

En liten tigerunge som inte är så rivig när han kommer hem från dagis.....det är ju aldrig så att man är trött eller så meeeeeen ibland "skall han bara slappa lite" och så slutar det alltid på ett å samma sätt, som ovan.


Vi har som ni ser haft besök av mormor å morfar, glädjen var stor hos alla. Hos ungarna för det såklart innebär full fart och fokus på dem, simhallsbesök, legoland.......hos oss vuxna för att det är gott sällskap sedan är det ju inte så dåligt med de två frysväskor som medföljde. Lagret med kantareller, lingon, äppelmos, plommansaft och falukorv är igen välfyllt. Vi tackar även mormor Kia för bidraget med "små, extra goda, välrensade kantareller"......


Pappa med två grabbar nedklämda i en safaribil, enda gången jag sett Finn relativt obegajstrad för att åka bil, mon den gick för långsamt :-)

Träningen kör super, vi fullföljer Oscars program till punkt och pricka, förutom på punkten gällande balansträning, dette då materialet ännu inte, efter många veckor kommit från USA. Vi kryper med lätthet 1000 meter per dag, och den intellektuella delan av programmet kör på toppfart med 25 ord och bilder varje dag + korta meningar på två ord + alfabetet och hemgjorda böcker, han slukar det rått......

En gång om veckan kör vi marathonkryp, här skall vi dock inte skryta.......vi skall gärna nå 1600m på en dag, men då tränar vi inte annat....borde kunna göras, men ikke. Golvet på Max dagis funkar inte alls, så jag har fram till nu släpat alla 70 meter matta med, ni kan ju tänka er hur lång tid det tar. Har även experimenterat med olika material klistrat på Oscars byxor.....funkar inte, så jag tror vi uppger dagis och kryper hemma, tråkigare men mer effektivt. Igår, på en vanlig träningsdag slammade Oscar stort med 1400m, så uppnåeligt det är det.

Max leker med sin bästís, just nu är det en del mamma, pappa,barn där Max gärna vill vara mamma.....han blir dock snabbt upplyst om det faktum att han ju har en ....., så det kan han alltså inte. Ett inte ringa argument.

Kommande helg skall mamman till storsta´n, bo på hotell och mysa, shoppa, dricka vin med den glimmrande Kajsa, åh, glädjer mig så vansinnigt mycket till detta.

Annars har hösten kommit, det är snart ett år sedan vi åkte till Thailand, jag har sagt det förr, kunde jag frysa tiden, eller åtminstone köra lite slowmotion så gjorde jag det.

Kramar Mamma Mia

Sessa på besök

sitter i köket och lyssnar på hur det tisslas och tasslas i ungarnas sovrum......vi har en sessa på övernattningsbesök.
Det är ju härligt att få prova på att vara flickmamma för en enkel gångs skull.......hästsvans och hårspännen, rosa för hela slanten och inte att förglömma silversandaler och guldstövlar. Nå, men plaska i pölar och skita ned sig är det visst ingen skillnad på iallafall, så är silversandalerna sådär praktiska kan man notera. Noterats har också en förmåga att manipulera, hon får ofta som hon vill fröken, med en darrande underläpp och tårfyllda ögon kan man komma nästan hur långt som helst, även Max faller för det.......man skulle tro att han var för liten men han lämnar raskt ifrån sig den leksak sessan vill ha och letar upp nå´t annat:-) Könsroller,vadå??

Har spenderat dagen på förmiddagsjympa för 0-5åringar. En hit, även hos Ozzy så nu vet vi vad våra lördagsförmiddagar kan användas till. Imorgon står det på maratonkryp.......

Nu tror jag visst det är stilla där uppe

// Mia

The champ is back...

1080 idag.........med tungan rätt i mun.....

Penicillin och huskurer....

Oscar åkte också på öroninflammation så vår vecka har varit ganska så inaktiv. Det slukades en del film, det gick ingen direkt nöd på mästerkryparen som ni ser.....

Max däremot gick på upptäcksfärd med kameran under sina sjuka dagar, vi har nu dokumenterat ALLT i huset,in i minsta detalj, så till och med den egna kissapparaten i en rätt spännande vinkel.....

Här ser ni vår dammsugare......

och close up på legoklossar......

dagens tidning...........

vårt frukostbord från andra våningen........

Tja annars har vi provat vår långdistansbana för första gången igår, ett mindra fiasko på ca 350 meter......lillebror var med å störde en del, trötta ben efter sjukdom eller......vi provar igen Lördag.

Jag har också hjälp min kära svärfar med att servera/röja/diska etc vid ännu en sittning grundat den 70-åriga dagen. Denna gång med fruns familj, lite cinderellaaktigt på nå´t vis.

Regards // Mia

Öv, vi är sjuka i lägret...

Max har haft en vecka med feber och hosta, sedan öroninflammation,nu är han på dagis igen idag men då ligger nästa gäng slagna, jag å Oscar har feber, feber, febr, hostar och är bara trötta... Ozzy häger framför tvn och ser alla favvofilmer, inte så dåligt, jag ligger på soffan å huttrar, det är nu mamma skulle bo nästgårds......

Nå, Ozzy klarar iallafall sjukdom så mycket bättre än förr,inte alls lika tagen somhan tidigare varit av minsta förkylning, alltid något.

// Mia med dubbla stickade tröjar, tofflor samt duntäcke

Pust å stånk.......

Vilken vecka, en snorig unge hemma från dagis, en 70-års födelsadagsfest, och det inte vem som helsts.......samt nu ett ont öra......skall till läkarn med Maxen å få pencillin.
Tur det är fredag, eller inte.....skall på weekenophold med tjocka släkten.....raj, raj.....


Hälsningar en trött å sliten mamma

Kolhydratchock....

Jag vet inte om vi fattat fel.....men man brukar väl ladda med bananer innan en stor urladdninginte efter?? Oscar har just precis käkat tre, jeps tre, bananer till mellis????? Fylls mon depåerna efter gårdagens krypande eller laddas det rentav inför söndagens marathonkryp som skall föregå här:

På Max dagis som vi fått lov att låna en dag varje helg, vi hoppas att de långa distanserna upplevs kortare i en ny, fin ljus miljö som dessutomär proppade med spännande leksaker. Återstår att se.

// Mia

OS.........släng dig i väggen!!!!!!

Detta är OS IRL, alltså in real life......med spända överarmar, rätt inställning och en superunge är det nu gjort. VI HAR RUNDAT 1000 METER på en å samma dag!!!

Faktiskt så på en dag där vår aktiva tid varit en timme mindre än normalt.



Stolta är vi.........som aldrig förr, hoppet om stå/gå målet känns genast uppnåeligt.

Kolla stolta killen, OS-guld!

Det går som smort...........igen.

Kolla in Max självsmorda smörgås.....han var supernöjd och bättrade under ätandet på smörlagret både en och två ggr....
Japp, annars kör det på räls igen, Oscar har haft en supervecka med 800-900 meter varje dag, han kryper med en väldans fart när det passarn herrn. Utmaningen med uppmuntran och motivering blir allt större, ide´er mottages gärna!!! Eller med kysshånd som det heter på det konstiga språket vi dagligen tvingas höra på.
Samarbetet med våra "nya" tjejer börjar flyta bättre, dvs så länge mamman är utom syn-och hörhåll. Jag tassar fint på tå (enligt kil-Helges koncept) och gör mig så onsynlig jag bara kan i kulisserna.



Här slirar gossen in på lekrummet.....

och här har vi hämtat posten, kort från mormor är alltid välkomna.......

Max stortrivs också med sin nyvunna bästis, prinsessan Freya, som bor tvärs över gatan och går i samma dagisgrupp. De är som ler-och långhalm både på dagis och hemma, senaste påfundet var att söndagens rening (bad inför måndag) absolut måste ske i samma badkar.....och så skedde det....

Oscar å pappa kollar OS och käkar popcorn, så är livet på topp :-)

Under tiden gosar mamman och Max......vi struntar rätt så kraftigt i det danska handbollslagets framfart.....

Till sist tröttnar vi och bakar supersunda dadel/kokoskakor, som Oscar ääääääälskar och Max inte ens ser åt. De smakar nu superfint och är ett lyxigt inslag i Oscars strikta kost.

Hela familjen på Söndagstur, det händer alltså inte ofta..............Tur att Birgitte var med med kameran. Birgitte ja, ungarna (och vuxna)springer skrikande väck när hon kommer med kameran i högsta hugg och ber dem se söta ut.....under den gångna veckans besök hos oss har hon lyckats procucera sisådär en 350-400 bilder och böcker till Oscars läsprogram. Jag är EVIGT tacksam!!!!

Dags att "hynda vidaje" som Max säger, som en liten parantes kan nämnas att han för närvarande ivrigt använder uttrycket "jesus kajst"....

Vi ses //Mia

Back in business!

Hej alla,vi är hemma och i full gång igen......

Det tar några da´r att sluka all information vi fick FHC-turen, att samla allt i ett nytt program och börja prova av det hela. Spännande är det men i början allra mest jobbigt tycker mamman och även Ozzy......

Samtidigt har vi funnit två tjejer som skall hjälpa oss en del timmar, det blir helt säkert bra ,men puha under lärotiden krävs en del.

Tillbaka till Svendborg. Den första dagen hade vi ett långt möte med den ena läkaren som kikade på Oscars alla färdigheter, kollade hur vi gjorde övningarna osv, efter det fick vi en ny evaluering på Oscars neurologiska ålder.......tidigare 13 månader,nu 18, dvs ca.6 månaders "framgång" på 12 reella månader......ett stort steg framåt, dock inte vad vi hoppats och trott. En dag full av förväntan som bara liksom pyste ut och ersattes av tvivel, gör vi det riktiga här??? Är det värt kampen...Vi har ju hört om barn som hämtar flera år på några månader, nja inte helt men åt det hållet och vi tycker ju själva att det hänt så mycket. Oscar kryper, tittar mycket mer, är supersocial.....så i vår uppfattning har vi en helt annan unge nu än för ett år sedan. I efterföljande diskussioner med FHC blev vi bekräftade i detta, det man"mäter" i deras tabeller är ju bara en liten del av det hela tex så ger en så stor famgång som att börja krypa bara en tidsmässig framgång på ca 0.2 månader hos Oscar......det som är ett sådant jättekliv.....men det är delvis baserat på att friska barn faktiskt kryper i en relativt ung ålder.

Nåväl, en lång historia som kan kortas ned till att vi är stolta över vår gemensamma insats under det gångna året och allt det fört med sig, likaså FHC teamet så vi kör vidare med nya krafter och mål som denna gång (till skillnad från första gången, trots att det gick) känns fullt uppnåeliga.

Vi skall krypa riktigt mycket och riktigt långt, 1000 meter/dag + en maratondag/vecka, sedan skall vi börja stå under denna......

Han skall stå på platta fötter (bara det en utmaning) samt hålla sig ovanför huvudet med sträckta armar. Till en början skall han bara stå, nog så svart när höfterna svaja åt alla håll, men han är redan riktigt bra på det. Senare skall vi börja gå och målet till jul var visst att nå 25 turer per dag. Vet gott det är lång väg ännu, men bara föreställ er att sonen skall lära att gå, gåshud.....

Utöver detta är kostprogrammet ännu lika strikt, faktiskt får han nu inte heller äta jäst, så hej då allt glutenfritt bröd:-((

Balansen skall vi träna genom att Oscar skall göra kullerbyttor,gunga, hoppa etc i en tingest som mest av allt liknar en hoppgunga för bebisar, vi skall dofta till allt möjligt läckert häribland ruttet kött, gammalt blomvasvatten mm. Läsprogrammet speedas upp så produktionen av ord och bilder blir en liten syssla för sig.......glädjer mig till att Birgitte kommer på besök nästa vecka, hon är skarp på det området, och såklart skall vi andas gas och masker ännu.

Vi har nyligen börjat med gasen igen efter ny leverans, det är en upplevelse att se hur mycket det gör för Oscars syn.

Sommaren har såklart också haft annat innehåll än ovanstående, en hel massa besök från Svedala, Tack ALLA som kommer på besök, mysigt, kul och skönt att veta att ni hänger kvar trots att avståndet i mil ökat igen . Ett särkilt tack till min bror som tog vid där tidigare besökare slutat, han lyckades nämligen med konststycket att trassla in en heliumballong i takfläkten, vi som tålmodigt väntat på att den självmant skulle sjunka ned. Det gör den iallafall inte nu.

En tur till Öland på camping med svärfamiljen.....japp det gick fint till er som undrar.

Ett par turer till Legoland, vilket både den stora och den lilla killen njuter i fulla drag!

Massor av grillande och faktiskt en del badande, så även i Västerhavet.

(Angående huset i Onsala, tja same same but different, vi arbetar på att återfå det under augusti månad. Vi har per definition mött en person som passar under epitetet snygg men utan hjärna..)