Pust å stånk.......

Vilken vecka, en snorig unge hemma från dagis, en 70-års födelsadagsfest, och det inte vem som helsts.......samt nu ett ont öra......skall till läkarn med Maxen å få pencillin.
Tur det är fredag, eller inte.....skall på weekenophold med tjocka släkten.....raj, raj.....


Hälsningar en trött å sliten mamma

Kolhydratchock....

Jag vet inte om vi fattat fel.....men man brukar väl ladda med bananer innan en stor urladdninginte efter?? Oscar har just precis käkat tre, jeps tre, bananer till mellis????? Fylls mon depåerna efter gårdagens krypande eller laddas det rentav inför söndagens marathonkryp som skall föregå här:

På Max dagis som vi fått lov att låna en dag varje helg, vi hoppas att de långa distanserna upplevs kortare i en ny, fin ljus miljö som dessutomär proppade med spännande leksaker. Återstår att se.

// Mia

OS.........släng dig i väggen!!!!!!

Detta är OS IRL, alltså in real life......med spända överarmar, rätt inställning och en superunge är det nu gjort. VI HAR RUNDAT 1000 METER på en å samma dag!!!

Faktiskt så på en dag där vår aktiva tid varit en timme mindre än normalt.



Stolta är vi.........som aldrig förr, hoppet om stå/gå målet känns genast uppnåeligt.

Kolla stolta killen, OS-guld!

Det går som smort...........igen.

Kolla in Max självsmorda smörgås.....han var supernöjd och bättrade under ätandet på smörlagret både en och två ggr....
Japp, annars kör det på räls igen, Oscar har haft en supervecka med 800-900 meter varje dag, han kryper med en väldans fart när det passarn herrn. Utmaningen med uppmuntran och motivering blir allt större, ide´er mottages gärna!!! Eller med kysshånd som det heter på det konstiga språket vi dagligen tvingas höra på.
Samarbetet med våra "nya" tjejer börjar flyta bättre, dvs så länge mamman är utom syn-och hörhåll. Jag tassar fint på tå (enligt kil-Helges koncept) och gör mig så onsynlig jag bara kan i kulisserna.



Här slirar gossen in på lekrummet.....

och här har vi hämtat posten, kort från mormor är alltid välkomna.......

Max stortrivs också med sin nyvunna bästis, prinsessan Freya, som bor tvärs över gatan och går i samma dagisgrupp. De är som ler-och långhalm både på dagis och hemma, senaste påfundet var att söndagens rening (bad inför måndag) absolut måste ske i samma badkar.....och så skedde det....

Oscar å pappa kollar OS och käkar popcorn, så är livet på topp :-)

Under tiden gosar mamman och Max......vi struntar rätt så kraftigt i det danska handbollslagets framfart.....

Till sist tröttnar vi och bakar supersunda dadel/kokoskakor, som Oscar ääääääälskar och Max inte ens ser åt. De smakar nu superfint och är ett lyxigt inslag i Oscars strikta kost.

Hela familjen på Söndagstur, det händer alltså inte ofta..............Tur att Birgitte var med med kameran. Birgitte ja, ungarna (och vuxna)springer skrikande väck när hon kommer med kameran i högsta hugg och ber dem se söta ut.....under den gångna veckans besök hos oss har hon lyckats procucera sisådär en 350-400 bilder och böcker till Oscars läsprogram. Jag är EVIGT tacksam!!!!

Dags att "hynda vidaje" som Max säger, som en liten parantes kan nämnas att han för närvarande ivrigt använder uttrycket "jesus kajst"....

Vi ses //Mia

Back in business!

Hej alla,vi är hemma och i full gång igen......

Det tar några da´r att sluka all information vi fick FHC-turen, att samla allt i ett nytt program och börja prova av det hela. Spännande är det men i början allra mest jobbigt tycker mamman och även Ozzy......

Samtidigt har vi funnit två tjejer som skall hjälpa oss en del timmar, det blir helt säkert bra ,men puha under lärotiden krävs en del.

Tillbaka till Svendborg. Den första dagen hade vi ett långt möte med den ena läkaren som kikade på Oscars alla färdigheter, kollade hur vi gjorde övningarna osv, efter det fick vi en ny evaluering på Oscars neurologiska ålder.......tidigare 13 månader,nu 18, dvs ca.6 månaders "framgång" på 12 reella månader......ett stort steg framåt, dock inte vad vi hoppats och trott. En dag full av förväntan som bara liksom pyste ut och ersattes av tvivel, gör vi det riktiga här??? Är det värt kampen...Vi har ju hört om barn som hämtar flera år på några månader, nja inte helt men åt det hållet och vi tycker ju själva att det hänt så mycket. Oscar kryper, tittar mycket mer, är supersocial.....så i vår uppfattning har vi en helt annan unge nu än för ett år sedan. I efterföljande diskussioner med FHC blev vi bekräftade i detta, det man"mäter" i deras tabeller är ju bara en liten del av det hela tex så ger en så stor famgång som att börja krypa bara en tidsmässig framgång på ca 0.2 månader hos Oscar......det som är ett sådant jättekliv.....men det är delvis baserat på att friska barn faktiskt kryper i en relativt ung ålder.

Nåväl, en lång historia som kan kortas ned till att vi är stolta över vår gemensamma insats under det gångna året och allt det fört med sig, likaså FHC teamet så vi kör vidare med nya krafter och mål som denna gång (till skillnad från första gången, trots att det gick) känns fullt uppnåeliga.

Vi skall krypa riktigt mycket och riktigt långt, 1000 meter/dag + en maratondag/vecka, sedan skall vi börja stå under denna......

Han skall stå på platta fötter (bara det en utmaning) samt hålla sig ovanför huvudet med sträckta armar. Till en början skall han bara stå, nog så svart när höfterna svaja åt alla håll, men han är redan riktigt bra på det. Senare skall vi börja gå och målet till jul var visst att nå 25 turer per dag. Vet gott det är lång väg ännu, men bara föreställ er att sonen skall lära att gå, gåshud.....

Utöver detta är kostprogrammet ännu lika strikt, faktiskt får han nu inte heller äta jäst, så hej då allt glutenfritt bröd:-((

Balansen skall vi träna genom att Oscar skall göra kullerbyttor,gunga, hoppa etc i en tingest som mest av allt liknar en hoppgunga för bebisar, vi skall dofta till allt möjligt läckert häribland ruttet kött, gammalt blomvasvatten mm. Läsprogrammet speedas upp så produktionen av ord och bilder blir en liten syssla för sig.......glädjer mig till att Birgitte kommer på besök nästa vecka, hon är skarp på det området, och såklart skall vi andas gas och masker ännu.

Vi har nyligen börjat med gasen igen efter ny leverans, det är en upplevelse att se hur mycket det gör för Oscars syn.

Sommaren har såklart också haft annat innehåll än ovanstående, en hel massa besök från Svedala, Tack ALLA som kommer på besök, mysigt, kul och skönt att veta att ni hänger kvar trots att avståndet i mil ökat igen . Ett särkilt tack till min bror som tog vid där tidigare besökare slutat, han lyckades nämligen med konststycket att trassla in en heliumballong i takfläkten, vi som tålmodigt väntat på att den självmant skulle sjunka ned. Det gör den iallafall inte nu.

En tur till Öland på camping med svärfamiljen.....japp det gick fint till er som undrar.

Ett par turer till Legoland, vilket både den stora och den lilla killen njuter i fulla drag!

Massor av grillande och faktiskt en del badande, så även i Västerhavet.

(Angående huset i Onsala, tja same same but different, vi arbetar på att återfå det under augusti månad. Vi har per definition mött en person som passar under epitetet snygg men utan hjärna..)