Låååååååångt,

Hej alla!!

och Gott Nytt År!

Vi har ju kommit en bra bit in i det nya nu och det kräver visst en uppdatering.....



Den lilla familjen hann känna tomheten efter mormor och morfar i sådär en tre dagar innan nästa trupp anlände.....Familjen Zillig!

Bilden talar sitt tydliga språk, liv och rörelse.....Max placering är även den talande, ett distansierat observerande.

Oscar är den äldsta av kusinerna, sedan skiljer det ca sex månader mellan varje unge, Lukas som är yngst blev två i somras, till gengäld är han den som är starkast av dem alla fyra :-)

I lilla familjen är vi inte så vana vid gnabb och tjuvnyp, Oscar är ju en förhållandevis stilla storebror, därav blir vi alla en smula chockade varje gång familjen Zillig gör entre. Så även denna gång.

Men efter ett par dagar har vi vant oss......även Max, som kämpat en svår kamp med att inse att det finns flera barn än han som vill bestämma, tycker det är mysigt.

Det badas såklart en hel del i poolen (där Lukas i all iver lyckats hoppa i både en och två gånger utan simring och skapat kaos innan han fiskats upp igen) och även i havet, som under januari lugnat sig väsentligt och antagit en läcker turkos ton. Vi bygger slott och bilbanor i sanden, paddlar kajak, smörjer in barnkropparna med faktor 50 flera gånger om dagen, försöker inta en och annan måltid tillsammans, ser på när småkillarna kissar ut över balkongräcket och pustar ut när klockan äntligen är läggdags.

De kvällar energin tillåter hinner vi med ett par glas vin med babyalarmen blinkandes på bordet. Nyåret firades som sig bör på stranden, faktiskt höll vi ut till närmare tre (ja alla utom Mikael som har en tendens att somna när han nattar barn) men så led vi också dagen efter, det skall erkännas att både Byggare Bob och Musen Molly kördes ett par varav i dvdn.

Lite utflykter hinns med, häribland elefant trekking. Samtalsämnet för dagen handlade till stor del om hur stora "elefantlortarna" var..... Nanna och Max visade stort intresse i ämnet.

En del incidenter uppstår när man är många.....tex ett torrlagt batteri..... Man kan också snabbt bli torrlagd på blöjor med så många barn, tur att de otaliga seven-eleven har ett stort sortiment.

Oscars träning kör vidare i vanlig fart, faktiskt har det gått överraskande bra trots en hel del stoj och stim runt omkring. Kusinerna, isär Nanna, har till viss del deltagit i träningen, tittat på bilder och ord, smakat och luktat på saker, Oscar har gillat sällskapet. Han gillar också att äta tillsammans med de andra barnen, något han inte varit så förtjust i förr, han har liksom tappat koncentrationen. I lördags var vi ned på stranden för att köpa glass (som ju Oscar naturligtvis inte får äta enligt de strikta matregler han har) så mamman beställdr en färskpressad annanasjucie istället, även den en sockerbomb men lite "bättre" socker. Jucien kom och till vår förvåning började Oscar storgråta, han ville inte ha jucie (som han annars älskar) han ville ha jordgubbsglass som de andra.........såklart fick han det. Det finns ju gränser......

Allas våran Sara har också äntligen kommit!!! Max fullkommligen studsade av glädje när hon kom, Oscar var lite mer försiktig, som om han inte helt trodde på det......men sedan har hon inte fått en lugn stund. Han älskar henne innerligt! För er som inte vet så har Sara arbetat som Oscars assistent i Sverige och varit med i hela uppstarten med den träning vi nu kör. Hon har varit hos oss i omkring två år och har med tiden blivit en "familjemedlem" som vi alla sätter högt pris på :-). Sara blev färdig Waldorflärare i december och därför passade det henne fint att resa lite innan livet som heltidarbetande startar.....vi är tacksamma! Inte minst Oscar.

I mars kommer Saras sambo Jonas och så drar de vidare bland annat till Indonesien, tills dess har Jonas en stark rival på fyra år.



Vi har nyligen ökat den dagliga krypsträckan till 350 meter, men efter Saras ankomst går det av bara farten. Jag och Finn lägger enorm energi i att motivera sonen, vi lockar, jagar, killar, busar, hoppas.....Sara behöver bara be Oscar om att krypa så gör han det......Den dagliga sträckan är 400meter med ett nytt personbästa på hela 500meter!!!

Vi har också påbörjat en daglig "behandling" hos Dr Virose, men detta kräver visst ett eget inlägg.

Kramar från Samui